Grattis på 3-årsdagen! 🎉

Jag satt på jobbet igår och skulle skriva upp vad jag skulle göra idag. Då såg jag datumet. 4/4. Det ekade av tomhet, ledsamhet och smärta. Dagen jag gjorde min första operation, ligamenttransplantationen....
Jag hade ett jättebra -men tungt och smärtsamt- samtal med P igår. Gråten satt i halsen nästan hela samtalet. Jag är helt slut efter förra veckans jobbresa. Jag har dessutom försökt börjat träna och handleden klarade inte så mycket som jag hade hoppats, så nu smärtar den mig mer än nödvändigt. Idag: skena på.
Jag kände mig lite låg när jag vaknade. Kanske för att det är just denna dagen. Kanske för att jag sovit som en kratta. Kanske en kombo. Kanske något annat. Kände mig låg iallafall.
På väg till jobbet sitter jag och analyserar saken. Idag är ju en dag jag ska fira! Anledningen: jag kunde liga gärna varit död. Det är inte en självklarhet att jag sitter här idag. Därför ska detta absolut firas! Jag är starkare än någonsin och det är storslaget att jag är där jag är idag!
Heja mig! Och stort grattis till mig själv på min dag!



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

mincrps.blogg.se

Jag lever med en osynlig sjukdom som plågar mig dag ut och dag in, på nätterna och under årets alla tider. Det går inte en sekund utan att smärtan gör sig påmind. Hur är det möjligt? .....det vet inte jag heller.

RSS 2.0