Dagens första (OCH SISTA!!!!! KOM IGEN NU!) panikångest-trigger. Tejpen har släppt från bedövningsplåstret. Hur kan det ens vara möjligt att det triggar?!?!

1 jag måste dra bort tejp på fingrarna två gånger idag istället för en. Att tillägga så känns det som att någon bokstavligt talat skär i mig med kniv när jag drar bort tejp.

2 jag är inte hemma och kan inte bara tejpa fast det med en ny liten bit. Jag måste alltså tejpa om redan nu.

Det är så sjukt...... 

Igår kunde jag för första gången sätta ord på hur trött jag blir ibland på att alltid behöva vara så mentalt stark hela tiden. Jag har skalat ner rejält på min perfektion. Se bara hur mina naglar ser ut när jag inte är på jobbet..... det är svårt. Det är kämpigt. Men vad har jag för val?