Jag somnade bakom ratten

Det som aldrig får hända, hände.
Jag har varit på sjukhuset under eftermiddagen. Återigen ska det tas på det nervskadade området. Man vill känna, kolla styrka, pilla, röra vid. Ingen fattar smärtan. Jag höll på att kräkas för att det gjorde så ont.
På vägen hem kände jag att jag bara blev tröttare och tröttare. Sådär fruktansvärt trött. Helt plötsligt vaknar jag av att jag nickar till. Jag har alltså somnat bakom ratten......



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

mincrps.blogg.se

Jag lever med en osynlig sjukdom som plågar mig dag ut och dag in, på nätterna och under årets alla tider. Det går inte en sekund utan att smärtan gör sig påmind. Hur är det möjligt? .....det vet inte jag heller.

RSS 2.0