Huden har lite svårt att anpassa sig har jag märkt. På den skadade handen är den som om jag varit betydligt äldre än jag är. Den är len, otroligt mjuk och RYNKIG?! Tack och lov så har det blivit bättre nu när jag fått min ryggmärgsstimulator, men det är en bra bit kvar.

Ett till märkligt tillstånd är detta. Det förvånade till och med min smärtläkare som aldrig sett någonting liknande tidigare. Jag blir överskrynklig när jag blir blöt. Det blir liksom som pyttepytte-skrynkel. Pekfingret och långfingret får kraftiga, grova och djupa skrynklor. Ringfingret kommer i miniatyr. Och lillfingret är helt slätt.

Min nervskadas utbredningsområde är lillfingret och ringfingret i grund och botten. Sen har det spridit sig till hela handen. Men faktumet att det ser ut som det gör är väldigt märkligt. Det utlöser ingen smärta eller obehag dock, tack och lov, utan det märks bara på utseendet. Ringfingret var också helt slätt från början, nu kan man ana små små skrynklor även i lillfingret. Så det finns hopp om att det kan bli bättre än det är idag.