Ibland känns det bara som att man tappar greppet. Vem är jag? Var tog jag vägen?

För några dagar sen slog det mig som en blixt från klar himmel. Jag måste börja leva mitt liv. Innan operation sattes mitt liv på paus. Vila inför kommande ingrepp. Sen kom operationen. Vila i tre månader. Paus-knappen är fortfarande intryckt. Efter tre månader kom nästa operation akut. Paus. Svåra skador tillkom och efter det har paus-knappen liksom aldrig tryckts ut igen. Jag måste göra det nu. Jag måste börja leva mitt liv. Jag har gått miste om tre år av mitt liv bland annat för att jag väntat på att leva tills jag blir frisk. Jag kanske inte blir frisk. Jag kan inte vänta mer. Jag måste börja leva nu.