Balans - i sinnesformat
Jag har alltid haft bra balans och framförallt bra kroppskontroll. Jag märkte efter mina. Nä vänta. Min sjukgymnast märkte efter mina första operationer att jag hade tappat motorik, balans och kroppskontroll. Så jag fick börja med (från vad jag kom ifrån) superlöjliga övningar. Och det värsta var att jag inte ens klarade av dom. Så med mycket övning så lyckades jag få kroppen att göra det jag bad den. Höger arm, vänster ben och så vidare. Men det var tyvärr inte på träningsmattan jag hade mest problem. Så fort jag kom in i ett rum med runda väggar, sneda väggar, lutande golv, speglar, saker som inte var väldigt fyrkantiga och raka, så kunde jag inte gå rakt i rummet! Helt sjukt...... Jag gick in i både människor och saker. Vid ett senare tillfälle åkte jag på en kryssning. Stor båt på spegelblankt vatten, superstilla. Det var så hemskt. Allt snurrade och rörde sig. Iallafall för mig. Jag trillade in i toadörren och hade svårt att ta mig från A till B. Jag började förstå att det fortfarande är i mitt huvud problemet ligger.
Idag skulle jag cykla för första gången på fem år. "Har man en gång lärt sig cykla...." detta ska inte bli några problem tänkte jag. Men.... det va inte helt sant. Ja, jag kunde fortfarande cykla. Men inte rakt? Helt plötsligt känner jag den där känslan igen. Jag rör mig, vägarna svänger, träd och stenar är osymetriska.
Så jag har med andra ord konstaterat att balansen inte riktigt är där den en gång varit. Men det va kul att cykla en liten sväng! Och man behöver faktiskt inte cykla jorden runt. En kilometer eller två är väl alldeles lagom :)
mincrps.blogg.se
Jag lever med en osynlig sjukdom som plågar mig dag ut och dag in, på nätterna och under årets alla tider. Det går inte en sekund utan att smärtan gör sig påmind. Hur är det möjligt? .....det vet inte jag heller.
