Efter dom första operationerna mådde jag väldigt dåligt. Jag åt inte, drack inte och lämnade inte sängen mer än i nödfall. 4 rostmackor med smör och ost och ett glas vatten var det dagliga intaget av föda. Min mamma kontaktade mig i denna vevan och sa att jag skulle ta hand om hennes katt så att jag själv inte skulle gå och dö. Det är svår att ta hand om sig själv, men en katt som skrek om den inte fick mat och vatten fick mig minsann upp ur sängen iallafall. Tiger, som den lille fyrbente killen heter, fick tillslut stanna hos mig på heltid vilket jag är mycket glad för.

Kissen har kräkts någon gång i veckan sen februari och vi har börjat bli oroliga. Det gör inte saken bättre att hans bror avlivades vid 6 månaders ålder på grund av njurproblem. Veterinären hade vid den tidpunkten sagt att det finns risk för Tiger att gå samma motstånd till mötes. Så idag var dagen kommen. Nu har jag tagit mig i kragen och tagit med honom till veterinären. Tack gode Gud, alla lever- och njutvärden mm ser jättebra ut! Så troligtvis är det bara så att han äter kryp och växter som han inte ska få i sig. Att tillägga så är han innekatt och äter väl det kan tycker ser spännande ut!

Jag är så otroligt glad för att jag får ta med min lilla kisse hem och att han är frisk, kry och mår bra. Han har många år kvar att sprida kärlek <3